Jungle Boogie

Från Thailand 2009

Vi tog en djungeltur idag i Khao Lak-Lam Ru National Park som ledde fram till en fin liten vit strand. Vi köpte take-away, stekt ris med kyckling på nationalparksrestaurangen (endast 160 THB för hela familjen), som vi hade med oss och kunde avnjuta vid stranden. Vi dumpade vagnen vid restaurangen och tog Inka i bärselen. Vandringsleden gick upp och ner längs kusten och var bara 1,5 km lång men det passade oss bra med tanke på terrängen. Vi såg mängder med häftiga träd, växter, ödlor och insekter.

Khao Lak

Från Thailand 2009

Så var vi då på plats i Khao Lak. Upptäckte när vi kom till Happy Lagoon, där vi hade bokat boende, att de inte hade pool - fel, fel, feeel! Börja om från början och vi ringde till ett annat ställe som vi först hade pratat om.

Till vår stora förvåning så var de inte de minsta besvikna på Happy Lagoon när vi sa att vi skulle åka till ett annat ställe, vi hade redan varit inne i en bungalow och fått packningen levererad - de erbjöd sig t.o.m. att skjutsa oss till nästa ställe! Vi hade redan beställt skjuts med bananerna, vi bor nu på Khaolak Banana Bungalow, så det behövdes inte men det var tydligen skönt att slippa oss... Skämt åsido, de var bara så flexibla helt enkelt.

Nu har vi en pool utanför dörren och en till tillgänglig några hala bananskal bort så här ska badas tills vi alla har russinskin.

Thisbe och Thomas

Från Thailand 2009

Thisbe och Tomas Anders minnesfond skänkte pengar till Barnhemmet Muang Mai, se separat inlägg, och omnämns som en av donatorerna på barnhemmet. En fin minnesplakett av Thisbe och Thomas är uppsatt vid en pagod, ett buddistiskt andehus, på barnhemmets område.

Barnhemmet Muang Mai

Från Thailand 2009

I morgon så kommer vi att på vägen till Khao Lak åka förbi Barnhemmet Muang Mai (Mitt i hjärtat) för att skänka lite kläder och leksaker. Thisbe och Thomas minnesfond har skänkt pengar till bl.a. Barnhemmet Muang Mai.

Farväl Lanta

Från Thailand 2009

Så har vi då sett solen gå ner över Hat Khlong Dao för sista gången. Farväl Lanta - farväl sol, sand och salt!

Pas med eldpois

Från Thailand 2009

Till slut, med bara två dagar kvar på Koh Lanta och något av sista chansen, tog Kasper mod till sig och frågade Pas om han kunde köra med eldpois. Pas tvekade inte en sekund och som han levererade! Det blev tre rejäla omgångar till Kaspers och Maltes stora förtjusning. Folk strömmade till allteftersom men det bejublade framträdandet var nog som allra mest uppskattat av Kasper som njöt i fulla drag.

Inka visade sin uppskattning och klappade händerna ackompanjerat med bebisjubel när Pas avslutade showen - till Pas stora förtjusning!

Solnedgång över Hat Klong Dao

Från Thailand 2009

Vackra och spektakulära solnedgångar har vi haft gott om här på Hat Klong Dao, Koh Lanta, och denna kväll gjorde oss inte besvikna. I fotot ovan kan man i horisonten se Phi Phi-öarna Koh Phi Phi Leh och Koh Phi Phi Don.

Skolavslutning på Lilla Svenska Skolan

Från Kasper

Idag var sista dagen för Kasper på Lilla Svenska Skolan. Fredag innebär också avslutning i Salan med uppträdande av en skolklass samt gemensam sång av den thailändska nationalsången. Idag var det Kaspers klass som höll i avslutningen och de bjöd på lite teater. Kul att se dem spexa till det!

Kasper verkar ha trivts bra i klassen och hans fröken, Marianne, bekräftade det under avslutningssamtalet.

Läskeblask

Från Thailand 2009

Konstruktionen med påse, is, sugrör och dryck är bara för underbar. Färgerna på dryckerna är inte så tilltalande men Kasper och Malte föll för varsin. Malte valde den rosa och Kasper valde en kolafärgad. Var överraskad av att de smakade ganska okay.

Arnee

Från Inka

Om det är något man kommer att sakna från Thailand när man kommer hem så är det att kunna gå och äta middag hos Arnee. Hon är inte bara en förträfflig kock, utan även en go' och gla' människa som väl symboliserar den glädje och värme som många thailändare utstrålar. När hon lagat maten som vi har beställt - Malte har sin Same, same - och om det inte står en ny kund på tur så tar hon hand om Inka. Eftersom Arnees restaurang ligger på vägen till skolan så går vi förbi där dagligen och alltid skiner hon upp och vill speciellt hälsa på Inka.

Inka klappar händerna

Från Inka

Nu har Inka lärt sig att klappa händerna och det är så skoj, så skoj!

Tidigare, om hon hade en sak i var hand, så testade hon att ofta att slå dem mot varandra men nu har hon fått kläm på klappandet så nu känner vi andra oss extra uppskattade med idel spontana applåder för saker som vi inte tycker är så märkvärdiga ;-)

100 baht är...

25 SEK men också så mycket mer, se kolumnen till vänster för fler jämförelser.

Same, same

Från Malte

Malte vill oftast vara med och kika i menyerna när vi är ute och äter. Finns det bilder så pekar han ut vad han vill äta. I början när vi kom hit så valde han maträtten på bilden ovan från menyn på Arnee. Problemet var bara att det fanns inget på menyn som matchade bilden. Men Arnee fixade ihop en rätt med stekt ägg, ris, friterad fisk, och krabba. Sedan dess väljer Malte alltid denna rätten när vi äter på Arnee som har döpt den till "Same, same".

Vad som är lite lustigt är att innehållet varierar beroende på tillgång, så ibland blir det friterad kyckling istället för fisk, det kan vara med/utan tofu, med/utan krabba, med/utan korv men alltid med stekt ägg och ris. Malte är nöjd alldeles oavsett och smaskar i sig med god aptit.

Doc

Malte tolkar sin lillasyster när hon pratar:

- Hörde ni?, säger Malte exalterat.

- Hon kan nästan säga Doc! Hon säger "då", fortsätter Malte och är imponerad av sin lillasyster. Och vem är inte det med tanke på hennes ringa ålder?

Doc är en figur från filmen Bilar och Malte brukar spela datorspelet Bilar som är baserat på filmen. En del barn har mamma, pappa eller lampa som första ord men Inka har det något ovanligare alternativet - Doc!

Kinderna ramlar ner

Malte funderade lite och sa:

- När man blir gammal så ramlar kinderna ner, och så drog han i kinderna för att visa vad han menade. Hoppas han säger till mig när det händer mig så jag kan hänga upp dem igen.

Det var som 17

Från Thailand 2009

Det var som 17, bara 17 dagar kvar!

Tiden har gått snabbt samtidigt som det känns som att det var länge sedan vi stod i liften i Trysil med -10 grader (vilket vi gjorde tre dagar innan vi åkte till Thailand). 17 dagar är ju normalt en rejäl semester och vi kommer att hinna med mycket under den här tiden. Banan är i stort sett redan utstakad:

• Kasper har en vecka kvar i skolan med utskrivningssamtal på fredag.


• Lägenheten ska utrymmas på söndag.


• Hat Khao Lak blir första stoppet med tre nätter på Happy Lagoon. Här hoppas vi kunna dumpa överskottspackningen som vi inte behöver under resterande tiden men som ska med hem.


• Koh Prah Tong och Golden Buddha Beach Resort stannar vi till på i två nätter för lite eco-lyx och tsunamiuppföljning.


• Koh Surin blir ytterligare ett nationalparksboende med spartanskt inredning - husdjur ingår troligtvis. Tre nätter som ännu inte är bokade men tvättanten hjälper oss med det imorgon - en hemsida som enbart är på Thai ska användas för att kunna boka.


• Tillbaka till fastlandet och Hat Kao Lak på nytt i två nätter innan hemresan.


• Hoppas kunna boka om Krabi-Bangkok-anslutningen till Phuket-Bangkok istället. 8 april flyger vi hem hursomhelst - hemma den 9:e, skärtorsdagen, och börjar med lite ledighet...

I kolumnen till vänster finner ni förresten grovplanen under Thaiming.

4252

Från Inka

4252 bilder har vi tagit hittills under vår resa. Bilden ovan är nr 4216 och är en typisk vardagssituation med Inka, alla vill klämma, känna och bära. Målet är att kondensera alla bilder till ett album med riktiga bilder att krypa upp i soffan med en ruggig höstkväll.

Klippt

Från Inka

Idag träffade vi en kvinna som undrade om vi har klippt Inka och det har vi givetvis inte.

- Men hon har ju inget hår!

då fick vi peka på bröderna och säga att de startade på samma vis.

- Är hon ok med det?

Tja, vad svarar man på det? - När hon är lite kinkig så är det för att hon inte har tillräckligt mycket hår, kanske.

Många frågar också, klänningen till trots, om det är en kille eller tjej. Syns inte det undrar vi och kikar en extra gång i blöjan.

Bakdatering t.o.m. 12 mars

Har bakdaterat en del nya inlägg t.o.m. 12 mars

Massage

Från Thailand 2009

Anneli visade vägen innan lunch och testade en oljemassage. Den var bra och det visade sig att de även erbjöd en halvtimmes barnmassage. Sagt och gjort, när Kasper slutat skolan så fick vi grabbar prova på lite oljemassage. Och nej, jag fick inte en barnmassage även om en del skulle ha roats av det, utan jag fick en heltimmes vuxenmassage.

Vi njöt ikapp på britsarna och Malte gäspade några rejäla gäspningar så vi trodde han skulle somna men han höll sig vaken mot alla odds. Kasper njöt han med och var riktigt dåsig när han var klar. Han gjorde tummen upp när vi kikade på varandra under massagen och verkade stortrivas. Efteråt sa Kasper till Anneli:

- Mamma, kan inte du lära dig sånt här så att vi kan få det hemma? Ja-a, Anneli, kan du inte göra det?

Ny klasskamrat

Från Thailand 2009

Kasper fick en ny klasskamrat idag. Han bor i djungeln och får därför gå till skolan eftersom det inte finns några vägar från hans hem till skolan. Han brukar komma från djungeln till macken på andra sidan vägen från skolan sett. Jag gillar själv inte att korsa vägen men han verkar inte ha några problem med det. Vi såg honom på inskolningssamtal då vi för någon vecka sedan var på skolmatsalen och åt kvällsmat.

Koh Ngai-bilder

Koh Ngai, Thailand 2009

Nu har vi ett helt album med u-foton, se smakprov ovan.

Shopping

Idag gjorde vi en familjen friberg halv-special - några timmars hypershopping inne i Saladan och kom hem med ett dussin prylar för några tusen baht. Det blev några klänningar till Anneli, thaibyxor till hela familjen, ett nytt barncyklop och lite annat jox.

Bloggen lever

Tack vare vår gode granne Janne så lever bloggen igen! Har ett dussin inlägg som jag kommer att bakdatera omedelbums så det kommer att gå med åtminstone snigelfart, minst- stay tuned!

U-foto

Från Koh Ngai, Thailand 2009

Undervattensbilderna tagna med Annelis föräldrars kamera[1] är räddade. Köpte en kortläsare i Malaysia för 100 riksdaler och minneskortet visade sig vara intakt så 273 bilder och en film kunde tankas över till datorn.

Nu sitter vi med vår fiskguide och försöker se vad våra vänner har för namn. Vad sägs om Needlefish, Rabbitfish och Pig-faced butterflyfish?

[1] Vi köpte en Olympuskamera inför resan som kan ta bilder ner till 10 meters djup. Grymt sa vi och tog en hel del bilder i poolen men innan det blev något riktigt skarpt läge med bra snorkling så hade jag hoppat i poolen med kameran för sista gången då jag upptäckte att luckan för USB-kabeln var på vid gavel - och det var den inte innan jag hoppade i. Vi verkar få en ny på garantin så det löser sig med den förutom att det var surt nu när vi har sådana grymma möjligheter att ta häftiga bilder. Lyckliga var vi därför när mormor och morfar kom ner med deras nyinköpta undervattenskamera, senaste årsmodellen av samma kamera som vi hade. Nu var vi igång igen med undervattensfoton och vi skulle få låna kameran när de senare åkte hem. Kameran fungerade fint tills jag ute till havs på Koh Ngai upptäckte att kameran varnade för att en av luckorna inte var stängd. Jag sam in med kameran i luften och vi kunde senare konstatera att kamera nr 2 var kaputt! Hoppet levde nu på att bilderna som vi hittills tagit med kameran skulle gå att rädda och visst, se ovan, det gick!

12:an

Från Thailand 2009

Körde 12:an på stranden idag i någon sorts nypremiär, det har ju inte blivit någon löpning nu på två veckor. Lämnade Kasper på skolan vid 9 och stack sedan ut. Det var molnigt så det fungerade fint trots att jag glömde vattenflaska. Normalt så svettas jag enormt mycket på detta ca 1 timmes pass eftersom solen ligger på konstant då det inte finns någon skugga på stranden.

12:an innebär att jag springer på stranden i 12 km och eftersom stranden är ca 3 km lång så blir det fyra längder. Stranden har bra underlag eftersom det är en finkornig sand som blir ganska kompakt när den är fuktig. Än så länge så har det aldrig varit högvatten just då jag har sprungit så då finns det en bra preparerad del att springa på

Vågat

Idag var det goa vågor på stranden och det var härligt att bada i. Till en början körde vi med surfingbräda och cyklop men efter att Maltes cyklop sögs med ner i det djupa blå så fick vi köra kroppssurfning och det var skoj det med. Stora vattenmassor är mäktiga krafter att tämja inser man lätt.

The Beach

Har tidigare läst boken The Beach av Alex Garland och köpte nu filmen för 100 THB. Filmen utspelar sig i Thailand så det känns rätt. Filmen har fått en del kritik för att ha förstört en strand för att göra den mer paradislik. Känner mig fortfarande ambivalent inför filmen och det blev kanske bra med en äkta kopia, nu går pengarna rätt ner i fickan på en thailändare istället för att hamna på ett fett bankkonto i Hollywood.

Anneli får hursomhelst inte se filmen för då kan inte hon sova på nätterna. Försökte komma över några av Lonely Planet rekommenderade thaifilmer men hittills utan framgång.

Yo-Gi-Oh!

Från Kasper

Nu har Kasper fått sina första Yo-Gi-Oh!-kort och de är liknande Pokemonkorten men vänder sig till en något äldre målgrupp och har monster som tema. Man kan spela med korten och man har liv och kan skada - jag fattar ingenting så där skiljer sig inget från Pokemonkorten. Korten är förmodligen bra mycket billigare här än hemma i Sverige så Kasper lär lägga de kommande veckopengarna på detta är min gissning.

Ö-hoppning

Det blev fyra öar till slut på vår lilla semester från semestern:

Langkawi, Malaysia - 4 dagar
Koh Adang - 3 dagar
Koh Bulon Leh - 4 dagar
Koh Lao Liang - 3 dagar

I Malaysia åt vi fantastisk mat och Koh-öarna vara alla paradisiska men på sina egna säregna sätt.

Koh Billabong

Då var vi hemma på Koh Billabong[1] igen. Det känns fräscht. Vi har varit utan AC och endast haft fläkt på Thai-öarna så nu går det att stänga av svettdroppandet på kvällarna igen. Ingen AC har inte varit något aktivt val utan fläkten har varit lyx nog på öar som inte har ström dygnet runt.

[1] En fabrik med äkta kopior på surfkläder av bl.a. Billabong finns på Koh Lanta och därför ser man var och varannan västerlänning springa runt med Billabongkläder på både längden och tvären, mig själv inkluderad.

Koh Lattjolajban

Från Thailand 2009

Bergsklättringen och dykningen var inget vi hade planerat innan utan blev spontana aktiviteter när vi väl var på plats. Tillgången till kajak var något vi hade läst om innan att det fanns så det hoppades vi kunna prova på. Koh Lao Liang går numer under benämningen Koh Lattjolajban för att det var just så kul här.

Kaspers provdyk

Från Kasper

Nu var det Kaspers tur att få prova att andas genom regulatorn. Kasper tog emot Anneli och Bruno när de kom tillbaks med båten efter dykningen. Bruno lät Kasper få göra ett provdyk vid stranden och det var mycket uppskattat.

Fun Dive

Från Anneli

Fun dive kallade de dyket som Anneli gjorde och av hennes smajl att döma så var det - fun! Det visade sig också vara det mest avancerade dyket som hon har gjort. Det låter ju bra med en stigande formtoppskurva. Får se till att ta ett eget cert så att jag kan hänga med på Annelis Pioneering Dives när vi är pensionärer.

Full Moon Fever III

Från Thailand 2009

Tredje fullmånen och vi ylar vidare, den här månen kom med cheddar på. Gult sken från månen, nytt för i år - det har vi aldrig sett förut.

Maltes provdyk

Malte var vid stranden och såg på när Bruno, dykinstruktören, kom tillbaka med sin Advanced Diver-elev. Snälla Bruno lät Malte göra ett provdyk, ett doppa sig dyk, vid stranden där han fick testa att andas i regulatorn under vattnet. Häftigt tyckte Malte! Häftigt tyckte vi andra!

Discover Climbing

Kasper och jag blev sugna på att prova på att klättra när vi såg att de hade färdiga klättringsleder och och erbjöd s.k, Discover Climbing. Frågan var om Kasper kunde prova på det med tanke på om utrustningen passade honom. Det visade sig att det skulle fungera för Kasper att prova på att klättra - kul!

Från Christer

Jag fick visa vägen och det var inte triviellt trots att klätterinstruktören, Bruno, hade valt ut en enkel led. Man började på insdan av en stalaktit och fick ta sig ut på framsidan för att sedan fortsätta uppåt.

Från Kasper

Kasper fick instruktioner av Bruno som jag fick översätta och Kasper sög åt sig av tipsen, t.ex. inga knän, klättra med benen - inte armarna, stoppa in handen i hålet där, försök att flytta höger ben upp mot din högra hand, o.s.v. Han tappade taget vid två tillfällen men tog mod till sig att klättra vidare. Till slut tröt krafterna och Kasper blev hängande i linan!

- Embarrasing for the climbing community, sa Bruno när jag tog mig upp för klippvägg nummer två. Han tyckte att det var pinsamt för alla andra klättrare för att det såg så enkelt ut trots att jag aldrig har klättrat förut.

- Spiderdaddy!, fortsatte han och jag fick blodad tand. Jag låter bilderna tala för sig själva.

På den sista klättringsleden som var en 6a+ så fick jag tillfälligt se mig besegrad av berget men efter att ha fått hänga i repet och vila lite så la jag in en slutspurt och slutade som vinnare över berget - jag bestegade/besegrade det!

Mersmak! Blodsmak!

Kajak

Kajaker finns att låna på ön så vi tog en tur och knödde oss ner hela familjen i en kajak. En av oss vuxna fick ju hålla Inka så det blev den andres lott att vara den stora paddeln som drev oss framåt. Kasper och Malte gjorde så gott de kunde och det var såklart välkommen hjälp. Ön har häftiga stalaktiter och läckra överhäng med grottkänsla som man kan paddla in i. Det var uppskattat av hela familjen - även av stora paddeln - trots motvind och uppförsbacke på vägen hem.

Nattgäster

Igår kväll när det var läggdags för barnen så satt jag med Inka i tältet medans Anneli var med Kasper och Malte på toaletten. Plötsligt ser jag något mörkt/svart krypa in genom tältöppningen, blixtlåsen var stängda med möjligtvis 1-2 cm glipa. Djuret som jag hoppades var en ödla men fasade var en råtta kröp in bland väskorna som låg huller om buller och öppna med alla grejer tillgängliga. Vi har ju vällingpulver, lite frukt och annat smaskigt som kan vara gått för andra än oss själva. Jag är inte särskilt kaxig när det kommer till råttor så jag slängde in Inka i sovdelen och stängde till den och stack ut för att hämta en pinne för att ha att peta med inne i förtältet. Hade strategin att flytta över prylar från besökssidan till den säkrade sidan och hade till slut bara min väska kvar. Jag var ganska säker på att den var kvar och låg och tryckte men jag hittade inget.

Anneli hade vaknat på natten och var beredd på att bjuda på kaffe när det oväntade besöket var tillbaka. Jag märkte som tur var inget - då hade jag inte fått en blund till den natten... Anneli var säker på sin sak - det var en råtta!

Innan vi gick och la oss hade vi tömt en kabinväska i hårdplast som vi hade värdesaker i och stoppat i all mat där istället. När vi senare skulle ha fruktstund och smaska på våra bananer så såg jag att en var till hälften uppäten... Givetvis skedde detta innan bananerna åkte in i väskan.

Kommer förbereda en kopp kaffe ikväll, man vet aldrig!

Koh Lao Liang

Från Thailand 2009

Denna lilla pärla, Koh Lao Liang, såg vi skymten av då vi åkte söderut. Det finns en strand och en 50 meter hög klippvägg - dramatiskt och vackert! Som enda boende så finns det tält med riktiga madrasser och fläkt. Upplägget är att man betalar för allt i ett paketpris och då ingår alla målen mat.

Familjen gillar ju att campa och det blir premiär för Inka. Barnen har fått ett eget tält men vi betalar ändå ingenting för dem, endast två vuxna - de verkar ha lite folk boende här för tillfället. Vi kunde få in extramadrasser om vi ville men fick som alternativ att ta ett extra tält. Vi frågade Kasper och Malte om de sova i ett eget tält:

- Jaaaaa.

Tälten står på stranden och högvattnet skvalpar på och ger ett härligt sövande bakgrundssus.

De sitter en Tsunamiskylt på ön med en evakueringsväg pekande upp mot berget. Enda problemet är att det är en klippvägg som går rakt upp och kräver klättringsutrustning för att ta sig upp så vad tanken är här vet jag inte. Där tälten står var det 2.5 meter djupt 26 december 2004.

Box Jellyfish

Idag fick badandet ett abrubt slut och som tur är åker vi vidare till nästa ö imorgon.

En kille hittade en box jellyfish i vattnet precis utanför stranden. Man kan i sämsta fall hälsa hem om man blir bränd av den. Bara en kort stund innan var jag och Kasper ute och tokbadade med en boll och körde någon slags vattenrugby - vi hade noll koll på vad som fanns i vattnet. När vi var på väg upp så såg vi en stingrocka på bara några decimeters djup och hörde då en man som sa till sina barn att akta sig för maneten som han höll under bevakning i vattnet. Senare pratade jag med mannen som påstod att det var just en box jellyfish - han verkade veta vad han pratade om men samtidigt borde han slått på stortrumman och larmat folk för att få upp dem ur vattnet. Om man jämför med att ha ett livsfarligt djur på land och vilka reaktioner det skulle få så fattar jag fortfarande inte hans agerande om han nu var säker på sin sak. Han badade själv vidare i vattnet en stund senare. För oss blev det game over - vi har en vadning till långsvansbåten imorgon som sista tådopp kvar på denna ö.

Klättrar vidare

Från Kasper

Barnen leker - jag njuter.

Lever på hoppet

Från Malte

Här har vi det bra och miljön här får mig att knäppa ca 100 bilder om dagen. Här är det Malte som tar nästa steg och hoppar vidare.

Chao Ley

Från Inka

Chao ley är thailändska benämningen på sea gypsies och betyder folk från havet. Det finns en liten bosättning av Chao leys på norra delen av ön. Det var inte längre än en kortare promenad dit från Bulone Resort där vi bor. Det finns bara stigar på ön och därmed inga bilar - här råder lugnet. Det var extremt lågvatten när vi kom dit och stranden var av korall.

Från Thailand 2009

I en simpel restaurang vid stranden satt det en skylt "Community primary health care center". Bra att veta var man ska vända sig om man råkar skada sig eller bli sjuk.

Landkrabba

Från Inka

Fann en landkrabba på land, den var röd och kröp fram snabbt i sanden.

Mangoshake

Från Thailand 2009

En mangoshake återställer springet i bena.

Fruktfat

Från Thailand 2009

Ett fat av frukt att njuta av. Kaktusfrukten (vit med svarta prickar) var den ljuvligaste jag smakat, mangon smälte som smör i munnen och de andra frukterna var också perfekt mogna. Hur får man med sig ett sådant här fat hem? Växthus? Var köper man det?

Koh Bulon Leh

Från Thailand 2009

Koh Bulon Leh har den charm som jag förväntade mig av Koh Lipe. Här kommer några långsvansbåtar per dag, det är allt och stranden har man i princip för sig själv.

Vi bor på Bulone Resort och har en familjebungalow 10 meter från havet. Det är härligt att bli sövd till vågornas brus. Nytt rekord är att alla har en egen säng, nåja Anneli och jag delar en men det är ju som det ska, t.o.m. Inka har en egen säng - en spjälsäng med myggnät. Denghe - go home!

Strandsnorkling

Pågarna ligger i med cyklop och ser fiskar några meter från stranden. Sanden är grovkornig så det blir inte grumligt trots att de river runt på sandbottnen. Det tycker vi om - mera sån´t.

Öd(l)e ö

Från Thailand 2009

Vår öde ö är en ödle-ö. Här är fullt med fina ödlor och speciellt mitt på dagen prasslar det lite överallt bland löven och man ser dem fara fram som ett skott. De är skygga och smiter ner i sina bon i marken om man kommer för nära.

Sjöstjärna

Från Thailand 2009

Dagens strandfynd, en sjöstjärna.

Kristallklart

Från Thailand 2009

Vattnet är ljuvligt här kring Koh Adang. Varmt och kristallklart ända in till strandkanten. Häftigt och hisnande när man snorklar där det är 10 m djupt och man ser allting på havsbottnen utan problem.

Fiskstim

- Det är rätt stor skillnad ändå att leva i ett fiskstim jämfört med att bo med sin familj i ett hus, konstaterade Kasper efter att ha snorklat en runda.

Skuggad av månen

Månförmörkelse? Inte riktigt.

- Månen följer efter mig, sa Malte när vi gick upp från restaurangen efter kvällsmaten. Månen rör ju faktiskt på sig hela tiden men jag tror att han syftade på att perspektivet förändrades medans vi gick. Så, visst, månen följer efter Malte; försvinner bakom ett träd och kommer fram igen.

En gammal man

Från Thailand 2009

- Här har bott en gammal man men han bor inte här längre, sa Malte när vi spenderat en stund på ön (Koh Adang).

En väl bevarad skatt kallar jag ön och den gamle mannen njöt nog av naturens skönhet lika mycket som vi nu gör.

Uttag på sandbanken

Från Thailand 2009

Saldot säger att vi är likvida och vi kan därför göra fler besök på sandbanken. Familjen jublar:

- Detta är denna sanna Nya ekonomin: sand-i-sand. Vi blir bara rikare och rikare!

Cool Pool

Från Thailand 2009

Besvikelsen var inte obetydlig när barnen insåg att vi nu ska bo på ett ställe utan pool. Malte trodde inte det var sant och tjatade:

- Jag ska bada i poolen!

Anneli och jag ville ta ett kvällsdopp så barnen fick snällt följa med. Sandbanken som vi såg från båten blev målet då vi stegade fram i pine tree skogen (heter vad på svenska?) som slutar vid stranden. Sandbanken visade sig ha en utmärkt liten knorr som bildade en u-form på ca 10x15 m2 med lugnt och kristallklart vatten i. Från den ena kanten kan man hoppa i precis som i en pool eftersom det går tvärt nedåt där. Som Mulle Meck brukar säga:

- Ett problem i den ena ändan har en lösning i den andra.

Koh Adang

Från Anneli

Koh Adang är en del av nationalparken Turatao och som enda boende på ön står nationalparken själva för. Det innebär inget extra lull-lull utan här är en bungalow, den har en säng. Extra säng? Nix! Tiggde ihop tre täcken som fick bli en madrass till Kasper och Malte.

Myrorna verkar ha stigen genom vår bungalow men de verkar fredliga och bits inte. Ström finns mellan 18 och 23. Solvarmt vatten finns i början på kvällen. AC? Inte på denna ön. Värme finns dock - har ingenstans att göra av den bara.

Ön är öde och engelskan sedan länge utdöd:

- Steamed rice, please!

- ??? (Paus och sedan snilleblixt.) Ah, ice!

och så får man en flaska vatten från kylen, suck ;-)

Lockar som lockar

Från Malte

Maltes lockar lockar till sig thailändare och de kan inte låta bli att känna på hans hår. Malte bara står där och vet inte riktigt vad han ska göra. Kasper kommenterade det vid ett tillfälle:

- Malte, du har en del att lära dig. När du blir lite äldre så kommer du att vända dig bort!

2 maj

Så har vi då lyckats få vår stämpel i passet som låter oss stanna i Thailand till 2 maj. Sa vi inte det, att vi ska fira Valborg i Thailand? ;-)

Passhanteringen var ganska skum i båda riktningarna. Malayerna var lite mer informativa och vi visste ju nu hur skumt det var förra gången. Passet överlämnades till en tjänsteman på immigrationskontoret och förvarades sedan i en "Dry Sack" under överfarten och sedan fick man tillbaka passen när de var klara ungefär en halvtimme efter landstigningen. Bara att hoppas på att alla fem passen kom med och att alla stämplar blev rätt. På något sätt måste de ha gjort fel för allt blev rätt - systemet kan ju bara inte fungera - turen var med oss den här gången, två gånger om.

När vi lämnade Thailand var det som mest förvirrat. Båtbyte på Koh Lipe som innebar strandning med all packning, en båtsnubbe som tar passen och glider iväg med dem till en liten "bar" på stranden, hoppa i nästa båt innan det blir för mycket lågvatten, lägger still i havet 100 m från land i en halvtimme och rätt var det är så är det full gas på snabbåten - 4x200 hk - innan man såg röken av några pass. Fram kom passen m.h.a. kompassen kan man säga.

Jorden runt på tre dagar

Från Malaysia 2009

Thailändsk, kinesisk, indisk, arabisk, amerikansk och malaysisk mat har vi varvat i dagarna tre på vår matresa jorden runt. Se länken till Malaysiaalbumet ovan för fler matbilder. Nu påbörjar vi nästa varv!

Linbana

Från Malaysia 2009

En spektakulär linbana har uppförts på Langkawi och en tillhörande, än mer spektakulär, hängbro. Vi var där och plötsligt bokstavligen såg vi att Langkawiregionen består av 99 öar.

Croc

Vi besökte en krokodilfarm idag och det var inte utan att man höll extra hårt i barnen. Jag är glad att vi inte har fått stifta närmare bekantskap med dem ute i naturen. Har tänkt mer än en gång på vad skönt det är att djuren ofta är skygga för människor och att de ofta är väl kammoflerade så att man slipper se dem och därmed också slipper hoppa högt av rädsla. Väntar fortfarande på att nästan trampa på en orm.

Svullen i munnen

Malte åt inte upp sin frukostpannkaka i morse:

- Jag är svullen i munnen, sa Malte och åt inget mer...

Han ser lite sliten ut är lite varm men allmäntillståndet är - full fart!

Inkafeber

Från Inka

Inka har feber och vi hoppas på att det enbart är en rejäl grabbförkylning (hon är lite ynklig). Alternativen ormbett, varanbett, spindelbett, bränd av en kubmanet eller Denghefeber kan alla uteslutas (hon lever) utom det sista som får ge sig vad det lider.

På Koh Lanta är det ett par nya sjukfall om dagen med Denghefeber. En klasskompis till Kasper åkte dit så sent som i förra veckan. Man överlever men man kan råka illa ut framförallt andra gången man får det. Blodet koagulerar inte och man kan få inre blödningar som följd säger djungeltelegrafen på Koh Lanta.

Ironman

Det visade sig att den tionde upplagan av Ironman gick av stapeln här på Langkawi igår. Det känns nästan som om jag var med då många frågar:

- Ironman?

De tror alltså att jag har kom hit för att vara med på tävlingen:

- No? You look like Ironman!

Jag bockar och bugar och säger:

- Next year. Next year, Sir!