Sälen

Jag tror att alla som var med kan hålla med om att konceptet med att fira jul i Sälen var en höjdare. Det var tillräckligt med snö som hade kommit och otroligt härligt att vara ute hela dagarna.

[photopress:LARGE16.JPG,thumb,pp_empty]  [photopress:LARGE10_1.JPG,thumb,pp_empty]  [photopress:LARGE16_1.JPG,thumb,pp_empty]

Får återkomma med fler bilder och mer information vid ett senare tillfälle.

Sånglärka

Malte är en riktig sånglärka. Även om han endast säger några enstaka ord så sjunger han många sånger så att man, om inte annat, förstår på melodin vilken det är han sjunger. De sånger han brukar sjunga är:

Lilla snigel

Blinka lilla stjärna

Bä, bä, vita lamm

Maltes favoritsång är helt klart Lilla snigel, den kan nästan alltid få honom på gott humör. Det händer att han även sjunger sig själv till sömns ibland.

35 och 12 cm

Nu har de börjat med snödjupet på nyheterna. Lindvallen har f.n. 35 cm i backen och 12 cm i terrängen. Vi ska som sagt till Lindvallen i Sälen och fira jul och har två stugor 22-29 december. Vi har försökt börja med att skriva packlistor och Anneli började med matplaneringen igår. Det ska bli fin-fint med snösemester; ser fram emot att bygga snöslott, åka pulka, längdskidor, kanske lite telemark och bastubad!

Såg att det dessvärre bara var 0° i Lindvallen, Sälen, idag.

Joggingvagnsrunda

Jag skulle ut och springa en sväng idag, det hade jag bestämt mig för. Innan lunch skulle passa bra och jag tänkte underlätta för Anneli genom att erbjuda mig och ta med Malte. Han sover efter lunch på dagis men de äter redan vid 11:15 och vi har ofta senare lunch på helgen så om han somnade i vagnen gjorde det ingenting. När jag väl skulle montera ihop vagnen så började Kasper bli intresserad. Han tyckte det var länge sedan han fick följa med och det var det också. Det var säkert över ett år sedan, närmare bestämt när jag körde ett desperat träningsryck inför Lidingöloppet förra året. Då sprang jag ofta i S:t Hans backar med Kasper i joggingvagnen för att få lite backträning.

Jag var inte helt övertygad om att Kasper skulle följa med i vagnen utan tyckte att han och mamma skulle vara hemma och vara tillsammans. Tyckte det passade bra att Malte somnade till lite i vagnen innan lunch. Kasper stod på sig och vi kom till slut fram till att han lika gärna kunde få följa med. Det gick alldeles utmärkt, Kasper pladdrade på om allt mellan himmel och jord:
-"Hur fort kan du springa?"
-"Kan du springa lika fort som en racerbil?"
-"Om man kan springa lika fort som en racerbil så behöver man ingen racerbil!"
-"Vad långsamt det går!"
-"Oj, har vi redan kommit hit!"
-"Varför går du nu?" (Jag gick inte alls, jag sprang uppför S:t Hans backar.)
-"Nu blir det nerförsbacke!" (Dessvärre var det bara backen som tillfälligt lutade lite mindre. Tänk om man själv kunde se så positivt på det :-) )

Som extra höjdpunkt på rundan så avslutade vi med tre varv uppför S:t Hans backar. Höjdpunkten för Kasper började på vägen ner, i trappbacken. Trappbacken är precis som det låter en trappliknande backe, varje steg är dock 2-3 m. När vi springer utför den så hoppar det rejält i vagnen och det uppskattas höljutt av Kasper.

Det var trevligt med sällskap under rundan och Kasper tyckte också det var skoj. Det blev en runda på ca en timme, först en 5 km runda ut till Vallkärra och sedan de tre varven i S:t Hans.

Banan

Malte fortsätter att utveckla talet. Idag blev han tillfrågad på dagis om han ville ha ett päron eller en banan, varpå Malte svarade:

-"Banan!"

..., 98, 99, 100!

Kasper satte nytt pers på köksrundan idag. Köksrundan är som det låter ett varv runt köket (start utanför sovrummet, rakt fram i hallen, vänster in i köket och förbi kyl & frys) och där brukar Kasper och numer också Malte roa sig med att springa runt, runt, runt... Ikväll efter maten började Kasper och Malte springa efter varandra på köksrundan. Efter ett tag ville Kasper att vi skulle räkna varven och visst det kunde vi tänka oss att göra. Problemet var att Kasper ville adrig sluta. Med jämna mellanrum fick vi tvinga honom att pausa men pauserna varade aldrig längre än max 10 sekunder. Efter 55 varv sa Kasper att han skulle springa 100 varv! Han blev inte speciellt bekymrad när vi berättade att han bara hade sprungit hälften, han var fast besluten att fortsätta. De sista 10 varven började armar och ben flaxa - han var trots allt lite trött; men efter målgången kunde han ändå inte låta bli att springa 10 varv till ;-) Nytt pers med andra ord och jag hoppas inte att han slår det - jag kommer i varje fall inte uppmuntra det!

Malte smög runt i brorsans fotspår och kom upp i 36 varv. Han sprang med all säkerhet fler men de blev dessvärre inte lika väl bokförda som brorsans. Med lite eftertanke så är jag nog mer imponerad av Maltes prestation med 36+ varv som 17 månader jämfört med brorsans 110 varv som fyraåring.